I helgen åkte jag uppåt landet längs med E20.
Det är ju bitvis motorväg och bitvis motorled och hastigheterna varierar ganska ordentligt; det är 90, det är 80, det är 70, det är 100 och det är 110 vissa partier. Men en sak har alla de här partierna med de olika hastigheterna gemensamt: det är nästan ingen som följer hastighetsbegränsningen.
Och de flesta som kör för fort är gubbar. Gubbs. Gubberinos.
Och gubbsen kan köra 10 eller 20 kilometer för fort.
Och ibland...fem kilometer för fort.
FEM kilometer. För fort. I timmen.
Varför GÖR man det?!
Om man ändå ska köra för fort – varför blåser man inte på då? Varför drar man inte upp sin bil i 150 när man ändå håller på? Jag säger inte att man SKA det, men vad ÄR det med folk som ligger och kör 5 kilometer för fort?
Varför kör man inte lika gärna i den angivna hastigheten då?
Fem kilometer för fort i timmen, det gör – om du kör 105 km/h istället för 100 – att du tjänar ungefär 2 minuter var 10:e mil.
Jag åkte sträckan Göteborg Arboga i helgen. Det är en resa på ungefär 32 mil. Det gör – om vi avrundar lite – att jag skulle tjänat cirka 6 minuter på att ligga i 105 istället för 100.
OM medelhastigheten varit 105 kilometer i timmen, vill säga. Det är den ju inte, för hastigheten varierar ju, som jag sa. Så snittet borde kanske hamna på 80 kilometer i timmen.
OM jag inte hade stannat för att kissa och sträcka på benen, vill säga. Vilket jag ju gjorde. Så nu är vi nere på 70 kilometer i snitthastighet.
Tanka fick jag göra en gång också. 60.
60 kilometer i medelhastighet. Om medelhastigheten är 60 kilometer i timmen så tjänar man 4 minuter på att ligga i 65 istället om man åker mellan Göteborg och Arboga. Fyra minuter. Om jag räknar snällt och givmilt.
Fyra, skitsmå minuter. Fyra.
Och det lustiga är att det är precis den längden som gubbarna som kör för fort har på snoppen:
Fyra centimeter.
Sammanträffande? Skulle inte tro det.
Skulle inte tro det.
