fredag 17 juli 2009

Bland Gothia-kids och pundargrannar flyr jag in i arbetet

Eller, som rubriken antyder: ibland vill man bara gå bärsärkagång och "veva som en väderkvarn med en skridsko", för att citera ett gäng stora vardagspoeter.
Hur gött e inte dee daa? frågar nu vän av ordning. Det är inte bra att vara så där svenskt, mjäkigt hämmad.
Precis. Men om jag nu kanske inte vill tillbringa resten av mitt liv i fängelse? Hah? Det tänkte du inte på!?
Äh, jag ska sluta larva mig - grejen är att jag hade egentligen inget vettigt att skriva idag, jag ville bara ösa ur mig lite galla (gul? svart?) över dessa jävla idrottsungdomar som just nu tar över Göteborg. Måste allt vara så förbannat sportinriktat hela tiden? Kan ni inte ta och lugna ner er lite?
Sätt er ner i en park, ta en cigg, öppna en 2,8 och vräk på bandaren (gammalt ord som idag även kan betyda portabel MP3-spelare med högtalare), torrhångla lite och åk sen hem till vart fan det nu är ni kommer ifrån, Svalbard, Gnosjö, Tanzania, jag skiter i vilket ... MEN GÅ INTE 23 STYCKEN I LIKADANA TRÄNINGSKLÄDER MITT I CYKELBANAN OCH SKRIK NÅN USEL OCH KNAPPT PULSHÖJANDE, LAM KAMPSÅNG OCH TJOA "WÖÖOO" I MITT ÖRA NÄR JAG VILL KOMMA FÖRBI PÅ MIN CYKEL - FÖR DÅ DRÄPER JAG ER!!!
Så.
Det var det ena.
Det andra är att jag vill att mina grannar ska flytta härifrån. För jag minns inte vilken gång i ordningen stod Han igår kväll ute på gatan och gapade medan Hon stod uppe i fönstret och kastade ut flaskor och blomkrukor. Härligt. Passionerat och osvenskt. Och jävligt, jääävligt tröttsamt.
Ja, det var väl allt från er just nu trötte och bittre sommarkorre, i Västra Götalandsregionens kolonialfort, Göteborg.
Ajöss och tack för fisken.